UX och koncept design
UX och koncept design
Drivless - Designprocess
Drivless - Designprocess
Design process
Design process
För att utforska hur självkörande bilar kan skapa tillit och förståelse följde vi en användarcentrerad designprocess. Arbetet gick från research och teori till konceptutveckling, prototyper och tester, där varje steg formade en tydligare bild av hur bilen kan kommunicera sin perception på ett intuitivt sätt.
För att utforska hur självkörande bilar kan skapa tillit och förståelse följde vi en användarcentrerad designprocess. Arbetet gick från research och teori till konceptutveckling, prototyper och tester, där varje steg formade en tydligare bild av hur bilen kan kommunicera sin perception på ett intuitivt sätt.
Research och problemdefinition
Idégenerering och konceptutveckling
Prototyping
Testning och iteration
Research och problemdefinition
Idégenerering och konceptutveckling
Prototyping
Testning och iteration
Research och problemdefiniton
Research och problemdefiniton
Vi började med att undersöka forskning inom human–robot interaction för att förstå varför människor ofta känner osäkerhet i mötet med autonoma system. Ett centralt begrepp vi identifierade var "perceptual belief problem" (Thellman & Ziemke, 2021). Det innebär att människor har svårt att förstå vad en robot uppfattar och hur den tolkar sin omgivning. Detta skapar risk för missförstånd, minskat förtroende och otrygga interaktioner.
Som teoretisk ram använde vi Gibsonians ekologiska psykologi. Begrepp som "safe travel" (fältet för säker färd) och "halo of avoidance" (en buffertzon runt objekt) gav oss verktyg för att tänka kring hur en bils perception kan representeras visuellt på ett intuitivt sätt. Tidigare gränssnitt visade mest vad bilen ser, men inte hur den förstår och förutser andra aktörers beteenden.
Problemdefinitionen blev därför att designa intuitiva gränssnittssignaler som kommunicerar bilens perception och intentioner, med målet att öka transparens, tillit och trygghet för passageraren.
Vi började med att undersöka forskning inom human–robot interaction för att förstå varför människor ofta känner osäkerhet i mötet med autonoma system. Ett centralt begrepp vi identifierade var "perceptual belief problem" (Thellman & Ziemke, 2021). Det innebär att människor har svårt att förstå vad en robot uppfattar och hur den tolkar sin omgivning. Detta skapar risk för missförstånd, minskat förtroende och otrygga interaktioner.
Som teoretisk ram använde vi Gibsonians ekologiska psykologi. Begrepp som "safe travel" (fältet för säker färd) och "halo of avoidance" (en buffertzon runt objekt) gav oss verktyg för att tänka kring hur en bils perception kan representeras visuellt på ett intuitivt sätt. Tidigare gränssnitt visade mest vad bilen ser, men inte hur den förstår och förutser andra aktörers beteenden.
Problemdefinitionen blev därför att designa intuitiva gränssnittssignaler som kommunicerar bilens perception och intentioner, med målet att öka transparens, tillit och trygghet för passageraren.
Insikter
Insikter
1️⃣
Perceptual belief problem
Perceptual belief problem
2️⃣
Minskad tillit
Minskad tillit
3️⃣
Otillräckliga gränssnitt
Otillräckliga gränssnitt
4️⃣
Ekologisk psykologi som ramverk
Ekologisk psykologi som ramverk
1️⃣
Perceptual belief problem: människor förstår inte vad autonoma system uppfattar eller hur de tolkar omgivningen.
Perceptual belief problem: människor förstår inte vad autonoma system uppfattar eller hur de tolkar omgivningen.
Perceptual belief problem: människor förstår inte vad autonoma system uppfattar eller hur de tolkar omgivningen.
2️⃣
Minskad tillit: bristen på transparens leder till osäkerhet och otrygghet.
Minskad tillit: bristen på transparens leder till osäkerhet och otrygghet.
Minskad tillit: bristen på transparens leder till osäkerhet och otrygghet.
3️⃣
Otillräckliga gränssnitt: befintliga cues visar vad bilen ser, inte hur den tolkar och förutser beteenden.
Otillräckliga gränssnitt: befintliga cues visar vad bilen ser, inte hur den tolkar och förutser beteenden.
Otillräckliga gränssnitt: befintliga cues visar vad bilen ser, inte hur den tolkar och förutser beteenden.
4️⃣
Ekologisk psykologi som ramverk: begrepp som safe travel och halo of avoidance ger nya möjligheter att representera bilens perception på ett mer intuitivt sätt
Ekologisk psykologi som ramverk: begrepp som safe travel och halo of avoidance ger nya möjligheter att representera bilens perception på ett mer intuitivt sätt
Ekologisk psykologi som ramverk: begrepp som safe travel och halo of avoidance ger nya möjligheter att representera bilens perception på ett mer intuitivt sätt
Idégenerering och konceptutveckling
Idégenerering och konceptutveckling
Efter att ha definierat problemet började vi utforska hur Gibsonians teorier kunde omsättas i design. Genom brainstorming och skisser testade vi olika sätt att visualisera bilens perception, exempelvis genom färgzoner, ikoner och ljusförstärkning som representerar safe travel och halo of avoidance.
Vi arbetade med flera koncept som balanserade tydlighet och enkelhet, där målet var att signalerna skulle vara intuitiva utan att överbelasta användaren. För att fördjupa idéerna skapade vi skisser och wireframes som visade hur passageraren steg för steg skulle förstå bilens beslut.
Valet av koncept grundades i målet att skapa transparens och trygghet, där gränssnittet inte bara informerar om vad bilen ser, utan även hur den tolkar omgivningen och förutser andra trafikanters beteenden.
Efter att ha definierat problemet började vi utforska hur Gibsonians teorier kunde omsättas i design. Genom brainstorming och skisser testade vi olika sätt att visualisera bilens perception, exempelvis genom färgzoner, ikoner och ljusförstärkning som representerar safe travel och halo of avoidance.
Vi arbetade med flera koncept som balanserade tydlighet och enkelhet, där målet var att signalerna skulle vara intuitiva utan att överbelasta användaren. För att fördjupa idéerna skapade vi skisser och wireframes som visade hur passageraren steg för steg skulle förstå bilens beslut.
Valet av koncept grundades i målet att skapa transparens och trygghet, där gränssnittet inte bara informerar om vad bilen ser, utan även hur den tolkar omgivningen och förutser andra trafikanters beteenden.
Idéer vi utforskade
Idéer vi utforskade
Färgzoner för att visa bilens säkra färdområde (safe travel).
Halo-effekter runt objekt för att signalera risk och avstånd (halo of avoidance).
Ikoner och symboler för att representera andra trafikanter och deras beteenden.
Multimodal återkoppling (visuell, auditiv, haptisk) för att förstärka förståelsen utan att överbelasta.
Färgzoner för att visa bilens säkra färdområde (safe travel).
Halo-effekter runt objekt för att signalera risk och avstånd (halo of avoidance).
Ikoner och symboler för att representera andra trafikanter och deras beteenden.
Multimodal återkoppling (visuell, auditiv, haptisk) för att förstärka förståelsen utan att överbelasta.
Prototyping
Prototyping
För att konkretisera våra idéer utvecklade vi konceptuella prototyper i Figma, där vi visualiserade hur bilen kunde kommunicera sin perception av omgivningen. Fokus låg på att visa fältet för säker färd (safe travel) och halo of avoidance genom färgzoner, ikoner och symboler.
Vi experimenterade med olika nivåer av informationsmängd: en minimalistisk version som visade grundläggande cues, och en mer informationsrik version med ikoner, text och färgkodning. Detta gjorde det möjligt att jämföra hur olika designs påverkade användarens förståelse och känsla av trygghet.
Prototyperna användes sedan i tester för att utvärdera hur intuitivt passagerare kunde tolka signalerna och om de upplevde att bilen agerade på ett säkert och förutsägbart sätt.
För att konkretisera våra idéer utvecklade vi konceptuella prototyper i Figma, där vi visualiserade hur bilen kunde kommunicera sin perception av omgivningen. Fokus låg på att visa fältet för säker färd (safe travel) och halo of avoidance genom färgzoner, ikoner och symboler.
Vi experimenterade med olika nivåer av informationsmängd: en minimalistisk version som visade grundläggande cues, och en mer informationsrik version med ikoner, text och färgkodning. Detta gjorde det möjligt att jämföra hur olika designs påverkade användarens förståelse och känsla av trygghet.
Prototyperna användes sedan i tester för att utvärdera hur intuitivt passagerare kunde tolka signalerna och om de upplevde att bilen agerade på ett säkert och förutsägbart sätt.
Testning och iteration
Testning och iteration
Vi genomförde användartester för att utvärdera hur passagerare tolkade våra prototyper och om signalerna skapade tydlighet och trygghet. Deltagarna fick jämföra två versioner: en mer minimalistisk med få visuella cues, och en informationsrik variant med färg, ikoner och text.
Testerna visade att den informationsrika versionen ökade förståelsen för bilens perception och intentioner, men också att för mycket information kunde upplevas som stressande. I den minimalistiska varianten kände sig användarna mindre överbelastade, men osäkerheten ökade eftersom de var tvungna att “anta” att bilen hade koll.
Utifrån dessa insikter itererade vi designen för att hitta en balans mellan tydlighet och enkelhet. Vi justerade färgkodning, förenklade symboler och placerade information mer strategiskt för att minska kognitiv belastning och samtidigt stärka passagerarens känsla av tillit.
Vi genomförde användartester för att utvärdera hur passagerare tolkade våra prototyper och om signalerna skapade tydlighet och trygghet. Deltagarna fick jämföra två versioner: en mer minimalistisk med få visuella cues, och en informationsrik variant med färg, ikoner och text.
Testerna visade att den informationsrika versionen ökade förståelsen för bilens perception och intentioner, men också att för mycket information kunde upplevas som stressande. I den minimalistiska varianten kände sig användarna mindre överbelastade, men osäkerheten ökade eftersom de var tvungna att “anta” att bilen hade koll.
Utifrån dessa insikter itererade vi designen för att hitta en balans mellan tydlighet och enkelhet. Vi justerade färgkodning, förenklade symboler och placerade information mer strategiskt för att minska kognitiv belastning och samtidigt stärka passagerarens känsla av tillit.
Lärdomar från testerna
Lärdomar från testerna
Informationsrik design ökade förståelsen men kunde upplevas som stressande.
Minimalistisk design minskade kognitiv belastning men skapade osäkerhet.
Balansen mellan enkelhet och tydlighet är avgörande för användarens trygghet.
Placering och utformning av symboler och färger påverkar tolkningen starkt.
Informationsrik design ökade förståelsen men kunde upplevas som stressande.
Minimalistisk design minskade kognitiv belastning men skapade osäkerhet.
Balansen mellan enkelhet och tydlighet är avgörande för användarens trygghet.
Placering och utformning av symboler och färger påverkar tolkningen starkt.
Resultat
Resultat
Resultatet av projektet blev en konceptuell lösning där bilen kommunicerar sin perception till passageraren genom flera gränssnitt.
En kompletterande app gör det möjligt att se bilens tolkning av omgivningen i realtid. Det vill säga hur bilen identifierar risker, rörelsebanor och möjliga handlingsvägar. Samtidigt kan bilen projicera sin perception via AR på vindrutan för att förtydliga beslut i trafiksituationer.
Utöver detta föreslog vi att bilens interiör kommunicerar genom ljus, med subtila visuella signaler som förstärker känslan av trygghet och transparens utan att överbelasta användaren med information.
Tillsammans visar dessa lösningar hur app, AR och ljusfeedback kan samverka för att öka förståelsen, tilliten och upplevelsen av säkerhet i självkörande fordon.
Resultatet av projektet blev en konceptuell lösning där bilen kommunicerar sin perception till passageraren genom flera gränssnitt.
En kompletterande app gör det möjligt att se bilens tolkning av omgivningen i realtid. Det vill säga hur bilen identifierar risker, rörelsebanor och möjliga handlingsvägar. Samtidigt kan bilen projicera sin perception via AR på vindrutan för att förtydliga beslut i trafiksituationer.
Utöver detta föreslog vi att bilens interiör kommunicerar genom ljus, med subtila visuella signaler som förstärker känslan av trygghet och transparens utan att överbelasta användaren med information.
Tillsammans visar dessa lösningar hur app, AR och ljusfeedback kan samverka för att öka förståelsen, tilliten och upplevelsen av säkerhet i självkörande fordon.
App
App
Visar bilens perception i realtid
Visar bilens perception i realtid
Visuella signaler
Visuella signaler
Subtil kommunikation i kupén för ökad trygghet
Subtil kommunikation i kupén för ökad trygghet
AR - projecering
AR - projecering
Visualiserar bilens tolkning direkt på vindrutan
Visualiserar bilens tolkning direkt på vindrutan
Mina lärdomar
Mina lärdomar
Genom projektet lärde jag mig vikten av att arbeta med transparens i gränssnittsdesign, alltså människor behöver förstå både vad ett system uppfattar och hur det tolkar omgivningen för att kunna känna tillit. Jag insåg också att balansen mellan enkelhet och tydlighet är avgörande. För mycket information riskerar att överbelasta användaren, medan för lite kan skapa osäkerhet.
Arbetet gav mig även erfarenhet av att omsätta teoretiska ramverk som Gibsonians ekologiska psykologi till konkreta designlösningar. Slutligen stärktes min förståelse för vikten av tidig användartestning och iteration, då testerna gav insikter som direkt formade de designbeslut vi tog.
Genom projektet lärde jag mig vikten av att arbeta med transparens i gränssnittsdesign, alltså människor behöver förstå både vad ett system uppfattar och hur det tolkar omgivningen för att kunna känna tillit. Jag insåg också att balansen mellan enkelhet och tydlighet är avgörande. För mycket information riskerar att överbelasta användaren, medan för lite kan skapa osäkerhet.
Arbetet gav mig även erfarenhet av att omsätta teoretiska ramverk som Gibsonians ekologiska psykologi till konkreta designlösningar. Slutligen stärktes min förståelse för vikten av tidig användartestning och iteration, då testerna gav insikter som direkt formade de designbeslut vi tog.